Daghemmet Lasse-Maja

VERKSAMHETSIDÉ:

• Vår verksamhet präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet 
• Läroplanen och Vasun är grunden för den verksamhet som vi planerar tillsammans med föräldrarna
• I planeringen tar vi i beaktande barnens och föräldrarnas behov och önskemål
• Vi är en yrkeskunnig personalgrupp som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrar 
• Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva individer med stark självkänsla

MÅLSÄTTNINGAR:

• Vi vill ge barnen en trygg och lekfull miljö - leken utgör grunden i barns utveckling 
• Vi vill att barn lär sig att umgås med andra och att de accepterar olikheter bland människor 
• Vi skapar förutsättningar för trygghet, välbefinnande och tillhörighet genom relationer till fostrare, andra barn och föräldrar
• Vi vill erbjuda barnen tillfällen till att upptäcka, pröva, lära sig och uttrycka sig
• Vi vill främja det svenska språket och den finlandssvenska kulturen
•  Vi vuxna skall lyssna, ge stöd och låta barnen vara med och forma vår verksamhet

FÖRUNDERVISNINGENS LÄROPLAN FÖR DAGHEMMET LASSE-MAJA

VERKSAMHETSMILJÖ


Daghemmet Lasse-Maja är beläget  i norra Haga, Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade daghemsgården har gungor, rutschbana, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Huset är 393 m2 och har ljusa rum och inredningen går i pastellfärg och trä.

Personalgruppen verksamhetsåret 2009-2010 består av två barnträdgårdslärare, en socionom och 3 barnskötare. Daghemmet har en egen kokerska och maten tillreds i eget kök. Daghemsbiträdet städar och jobbar i barngruppen.

Personalen fortbildar sig genom att delta i kurser, bl.a. har alla första hjälp-utbildning. Vi fungerar därtill som praktikplats för studerande från olika läroanstalter.

Vi samarbetar med: spec.btl, fam.rådgivning, Folkhälsan,  granndaghem och församlingen. Vi besöker lekpark och skogen.

VÄRDEN OCH VISIONER

Vi uppmuntrar barnen till självständigt  tänkande och möter dem som jämnställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självkänsla. 
Vårdmiljön som utgör grunden för dagvårdsfostran bör vara trygg och hälsosam.

Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden.

VERKSAMHETSIDÉN

Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är de centrala i vår verksamhet.

VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamheten planeras utgående från barnens ålder och behov och personalens kunnande. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får erfara växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete.

Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får de upplevelser som berikar deras utveckling genom de ledda aktivitetsstunderna och de små arbetsuppgifterna. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten.

MÅL, INNEHÅLL OCH VERKSAMHETSFORM

Det allmänna målet för dagvårdsfostran är att stöda och samarbeta med föräldrarna. Den helhetsbaserade förundervisningen ställer barnets utveckling och välfärd i centrum.

Social fostran

Barn behöver olika människor att samarbeta med för att utvecklas mångsidigt. Barn möts med respekt, omsorg och medkänsla och de övar sig i att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt, samt att ta ansvar. Att vara en i gruppen främjar barns tankar, känslor och sociala kompetens. Det uppnås genom primär vård, samtal, lek, regler, små arbetsuppgifter och turtagande. Därtill påverkas den sociala inlärningen av vuxenrelationer, samvaro och miljö. Genom dagliga rutiner, såsom måltider klädsituationer och vila förstärks barnens sociala kompetens. Leken är helhetsundervisningens bas. Vi strävar efter att ge barnen lustfyllda inlärningssituationer i smågrupper.

Varje barn har en egenvårdare. Egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök om så önskas ca 1-2 veckor före barnet börjar på daghemmet.
Uppfostringsgemenskapen får sin början vid hembesöket, då personalen
barnet och föräldrarna  får bekanta sig med varandra i barnets hemmiljö.



Invänjning, vi rekommenderar två veckors invänjning för barn under 3 år, en
eller två veckors invänjning för barn över 3 år. Invänjning betyder att barnet tillsammans med någon av föräldrarna successivt vänjs vid den nya miljön. Under invänjningstiden blir föräldrarna insatta i hur daghemmet fungerar.


Fysisk fostran

Förundervisningen  förmedlar attityder, kunskaper och färdigheter som hänför sig till hälsa och välmående. Barnets fysiska välbefinnande främjas genom god primär vård, hälsosam kost, tillräcklig utevistelse och vila.

Barnets dagliga rörelsebehov tillgodoses och barnet stöds i sin fin- och grovmotoriska utveckling. Barnet uppmuntras också till renlighet.
Rörelse framgår bl a i form av utelekar på gården,lekparkbesök, mulle och knytteverksamhet, boll-lek och sång,dans-dramalekar och gymnastik.


Emotionell fostran

Den första kontakten med daghemmet är viktig. Vi vill göra daghemsstarten till en positiv upplevelse för barn och föräldrar. Kontakten som etableras gynnar det fortsatta samarbetet och därmed barnets välbefinnande.

Genom samvaro och lek övar sig barnet att uttrycka känslor och att behärska dem. Som en i gruppen får barnen erfarenheter som hjälper dem att känna öppenhet, medkänsla och respekt för andra människor och naturen.
Regler och rutiner inger barnet trygghet. Den egna integriteten stärks av t ex egen säng, eget skåp, egen matplats och sovdjur.

Religiös fostran

Vi följer det finska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål.

Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet.

Vi har kontakt med den svenska närförsamlingen  bl a vid jul och påsk. Vi tar hänsyn till andra religioner och synsätt.

Etisk fostran

Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnen i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld.

Barnen uppmuntras till tolerans , hjälpsamhet och jämlikhet. Kärleken och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Stegvis metoden lär barnen att känna empati, som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker.

För barnet är samarbetet med föräldrarna och andra vuxna av största vikt.

Estetisk fostran

Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur, konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, sång, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten.

Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande.

Årstidsväxlingar, skogspromenader och besök på teater och museum fungerar som impulser för den estetiska fostran.

Intellektuell fostran

Barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje samt öppna och frågande attityd till omgivningen stimuleras. Vi vägleder och uppmuntrar barnen till att göra iakttagelser och till att utveckla deras språk, tanke och minne i enighet med deras utvecklingsnivå. Matematiska färdigheter skapar en grund för kunskap om och förståelse för verkligheten.

Leken är barnens sätt att lära sig, undersöka och inhämta kunskap samt bearbeta känslor och behärska världen. I leken bearbetas nya upplevelser på basen av tidigare inlärda kunskaper och erfarenheter. Drivkraften till leken är barnens fantasi.

Vi lyssnar på barnen och besvarar deras frågor. Vi fäster uppmärksamhet vid att höja barnens språkliga beredskap genom begreppsbildning och utvidgning av ordförrådet. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. Helsingfors stads projekt Bokbiten som vi deltar i ger oss tips om nya böcker och om olika kulturevenemang m m.

Dialogen betonas vid varje primärvårdssituation, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner.
Vi arbetar med temainriktad verksamhet som utgår från barnens intresse.

UTVÄRDERING

Läroplanen är föränderlig och utvecklingsbar.

Det är viktigt att man tillsammans reflekterar över hur man lyckas och varför. Feedback från barnen och  föräldrarna utgör basen för utvärderingen av verksamheten liksom individuella vård- och rehabiliteringsplaner som gjorts upp tillsammans med barnens föräldrar.

Förundervisningen skall förbereda barnen inför skolan och livet.


 

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEM
LASSE-MAJA
2011-2012 

Grunderna för planen för småbarnsfostran

INNEHÅLL

1. Presentation av daghemmet
1:1 Barngrupperna
1:2 Personalen
1:3 Verksamhetsmiljön

2. Småbarnsfostran
2:1 Vad är småbarnsfostran?
2:2 Värden
2:3 Verksamhetsvision
2:4 Verksamhetsidé
2:5 Verksamhetsprinciper

3. Genomförande av småbarnsfostran
3.1 Barnets välbefinnande är det centrala
3:2 Vård fostran och undervisning som en helhet
3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran
3:4 Inlärningsmiljö
3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran
3:6 Barnets sätt att fungera
3:6:1 Barnets lek
3:6:2 Fysisk aktivitet
3:7 Innehållsmässiga inriktningar
3:7:1 Matematisk inriktning
3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning
3:7:3 Estetisk inriktning
3:7:4 Etisk inriktning
3:7:5 Religionsanknuten inriktning

4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd

5. Dagliga rutiner
5:1 När barnet kommer och går
5:2 Måltider
5:3 Hygien
5:4 På- och avklädning
5:5 Vila
5:6 Utevistelse

6. Vi fostrar tillsammans
6:1 Hembesök
6:2 Invänjning
6:3 Fostringsgemenskap
6:4 Planen för småbarnsfostran
6:5 Samarbetspartner

7. Mångkulturella barn

8. Utvärdering
 

1. Presentation av daghemmet

1:1 Barngrupperna

Vi har två grupper:
Humlan med barn i åldern 3-5
Fjärilen med barn i åldern 1-3
På daghem Lasse-Maja erbjuds ingen förskoleundervisning.

1:2 Personalen

Personalgruppen består av:
Två barnträdgårdslärare varav en är daghemsföreståndare
En socionom
Tre barnskötare
Kokerska
Städbiträde

Vid behov har vi tillgång till reservpersoner. Daghemmet använder även vikarier från Seure vid behov.

Därtill fungerar vi som praktikplats för studerande från olika läroanstalter.

1:3 Verksamhetsmiljön

Daghem Lasse-Maja är beläget i norra Haga i Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade gården har gungor, rutschbana, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Gården är gemensam för alla.

Stora sidan består av ett matrum, lekrum, sovrum, toalett och tambur. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet, samt när vi har pedagogiska stunder i form av pussel och spel och för roll-lekar i små grupper. I lekrummet leker barnen fritt, ibland i små grupper, ibland i större grupper. Rummet använder vi också till ledda sång- lek- och sagostunder för den yngre gruppen och när vi har gemensamma samlingar. I sovrummet har vi förutom vilostunden, ledda sång- lek och sagostunder för den äldre gruppen, samt drama och gymnastik för alla i små grupper, men också möjlighet till lekstunder.
 

Lilla sidan består av matrum, sovrum, lekrum, tambur och toalett. I lekrummet kan barnen leka fritt. Rummet använder vi också vid ledda sång-, lek- och sagostunder samt rörelse och rytmik. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet. Vi delar ofta in barnen i små grupper och har verksamhet i båda rummen.

2. Småbarnsfostran

2:1 Vad är småbarnsfostran
 

Småbarnsfostran är växelverkan mellan vuxna och barn både i hem- och daghemsmiljön. Den helhetsbaserade småbarnsfostran ställer barnets allsidiga utveckling, inlärning och välfärd i centrum. För att skapa en harmonisk uppväxtmiljö för barnet behövs ett aktivt och djupt fostringssamarbete mellan föräldrarna och den yrkeskunniga personalen på daghemmet.
 

2.2 Värden

Vi som arbetar på daghemmet Lasse-Maja anser att följande värderingar är grundläggande för barnens välbefinnande och den dagliga verksamheten i barngruppen.

• Grundtrygghet
All verksamhet på daghemmet bygger på trygga människoförhållanden mellan barnen och personalen samt föräldrarna och personalen. Vi strävar efter att barnen skall vara trygga på daghemmet. För att skapa trygghet och för att vardagen skall vara förutsägbar har vi gemensamma regler för alla barn. Vi i personalen visar genuint intresse för alla våra barn och bryr oss om deras välbefinnande.

• Glädje
Personalen bemöter barnen med glädje, entusiasm och mottaglighet mot deras uttryck. När personalen visar glädje skapar det en atmosfär där även barnen kan känna glädje. Personalen bejakar barnens individuella behov och iver. Barnen och personalen upplever i vardagen gemensamma stunder av innerlig och spontan glädje.

• Respekt
Vi strävar efter respekt i alla relationer på daghemmet; personal - barn, personal - föräldrar, föräldrar - barn, barn - barn, personal - personal. Vi strävar efter jämlikhet i våra människoförhållanden på daghemmet. Vi bejakar barnens rätt till att bli hörda, sedda och berörda varje dag. Personalen respekterar barnens individualitet.

• Eget språk
Daghemmet har många tvåspråkiga barn, vi uppmuntrar barnen till att prata svenska men respekterar att barnet har ett behov att även uttrycka sig på sitt andra hemmaspråk. Personalen visar intresse till barnets andra hemmaspråk samt ger tid till, uppmuntrar och stöder barnets språkliga utveckling.

• Tid att upptäcka själv
Personalen befrämjar barnens möjligheter till att upptäcka och undersöka själv, eftersom det är viktigt för barnens utveckling. Personalen uppmuntrar barnen till eget initiativ och till att använda sin egen fantasi, kreativitet och uppfinningsrikedom. Detta möjliggörs genom att all verksamhet på daghemmet inte är färdigt planerat. Barnen lär sig bäst genom att göra själv. Vi tar till vara barnens egna initiativ och är lyhörda till barnens egna upptäckter.

2:3 Verksamhetsvision

Vi uppmuntrar barnen till självständigt tänkande och möter dem som jämställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självuppfattning och därmed stöda deras självkänsla. Vårdmiljön skall vara trygg och hälsosam. Barn skall skyddas från fysiskt våld och från impulser som inte lämpar sig för dess ålder.

Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden.

2:4 Verksamhetsidén

Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är det centrala i vår verksamhet.

2:5 Verksamhetsprinciper

Daghemmets verksamhet planeras utgående från "Läroplanen", "Plan för småbarnsfostran", barnens ålder och intressen. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får uppleva växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete.

Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får upplevelser som berikar deras utveckling genom ledda aktivitetsstunder. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten.

3. Genomförande av småbarnsfostran

3:1 Barnets välbefinnande är det centrala

När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna och känner glädje och kan ge sig hän i olika aktiviteter i en lugn och trygg atmosfär. Om personalen bemöter barnet på ett sätt som respekterar barnets individuella behov, personlighet och familjekultur så känner sig barnet jämlikt oberoende av kön eller sin sociala eller kulturella bakgrund.

3:2 Vård fostran och undervisning som en helhet

God vård, fostran och undervisning bildar en helhet som främjar en positiv jaguppfattning hos barnet. Barnets förmåga att uttrycka sig och kommunicera gynnas liksom också barnets förmåga att tänka. Vårdsituationerna och övriga situationer som bygger på växelverkan är viktiga i barnets tillvaro med tanke på barnets uppväxt och inlärning. De små arbetsuppgifterna och barnets egen lek är viktiga element. Vi ansvarar för att barnet dagligen i olika situationer ges möjligheter till inlärning och fostran.

Vi välkomnar barn och föräldrar till daghemmet på morgonen, personal från barnens respektive grupper finns på plats. Då barnet hämtas från daghemmet tackar vi för dagen som gått och berättar vad som hänt under dagen. Vi strävar efter att varje dag säga något mera än att dagen har gått bra.

Vid påklädningen uppmuntrar vi barnen att klä på sig själva och stöder dem genom att plocka fram de kläder som behövs. Personalen hjälper barnen vid påklädningssituationen enligt barnets personliga utvecklingsnivå. Påklädningen fungerar även som en pedagogisk situation och ett utmärkt tillfälle till språkträning.

Vid samlingen på stora sidan är barnen indelade i tre grupper. Samlingarna förverkligas enligt ett planerat veckoschema där varje person i personalen har förutbestämda dagar då de ansvarar för en viss grupps samling. Personalen planerar samlingarnas innehåll tillsammans enligt årstider och traditionella händelser. Vid samlingen använder vi oss av sagoböcker och facklitteratur, sånger, rim och ramsor, danser, lekar, drama- lekar, allt enligt årstider och temats innehåll. Under samlingen diskuterar vi med barnen, lyssnar och ger svar på deras frågor. Barnen påverkar samlingarnas innehåll med sina frågor och funderingar och samlingens innehåll utvecklas på ett för barnen intressant sätt. Vi arbetar med Mulle- och Knytteverksamhet. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barnen att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker.

Vid skridskoåkningningen lär vi barnen att ta på sig skridskorna och hjälmarna
själv. Vi hjälper till vid behov.

I mulleskogen har vi ett naturtema som den vuxna planerat men barnen styr temats riktning med sina frågor. Den vuxna organiserar verksamheten i skogen så att barnen har en möjlighet att upptäcka, samla, särskilja, utforska, sjunga, leka och ha roligt. Skogsmulleskolans idé och målsättning bygger på att barnen genom användning av sina sinnen följer med naturens liv. Genom att smaka, lukta, lyssna och känna på olika naturföremål skapar sig barnen en bild av hur allt hänger ihop. Skogsmulle är en sagofigur som hjälper barnen att fantisera och vårda om naturen.

I knytteskogen är leken viktigast, men även där styr barnens intresse och frågor verksamhetens riktning. Skogsknyttarna upptäcker med alla sina sinnen, och samtidigt tränar de både fin- och grovmotorik ute i skogen. Barnen får lära sig vara aktsamma om det som lever i skogen..Barnets möjligheter till kroppslig aktivitet och vana att röra sig i naturen har stor betydelse för hela utvecklingsprocessen.

Även lilla sidan använder sig av samling som arbetsmetod. Vi har samlingar också i smågrupp, där vi följer ett planerat veckoschema med en sagosamling och en sångsamling samt dagar då samlingens innehåll är varierade. Barnen har sina bestämda platser under samlingen. Alla barn har sin egen symbol som används för att markera varje barns egen plats vid samlingen. Symbolerna är fastklistrade i golvet. Samma symboler används också för att barnet skall känna igen sitt eget skåp samt sin egen handduk. Vid samlingen sjunger vi, läser sagor och rim och ramsor, samt har dramatiserade sagor.

På stora sidan tvättar vi händerna före måltiderna. Vid måltiden är de äldre barnen mathjälpare. Mathjälparen hämtar tillsammans med en vuxen matvagnen från köket och presenterar sedan vad som serveras, därefter dukar han/hon mjölk, bröd och smör till alla borden samt dukar av efter maten. De äldre barnen tar mat själva. Alla barn har sin givna plats vid matbordet. Barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi en matramsa som barnen väljer med hjälp av olika färgkort. Vi äter från porslinstallrikar och dricker ur glas. De äldre barnen häller själva upp mjölk eller vatten och om de önskar äta mera hämtar de mat från matvagnen. Vi uppmuntrar dem att äta med kniv och gaffel. Vi lär barnen att sitta stilla och vara lugna, men diskussioner vid måltiden är viktiga. Vi uppmuntrar barnen att smaka på alla maträtter. De äldre barnen får också hämta saker från köket som eventuellt saknas vid matbordet samt returnerar matvagnen tillbaka till köket. Efter måltiden får barnen xylitolpastiller och tackar för maten. De äldre barnen dukar bort sina tallrikar, glas och bestick till matvagnen. Efter måltiden är det dags för wc-besök, samt mun- och handtvätt.

På lilla sidan tvättar vi händerna före maten. Varje barn har sin givna matplats vid matbordet. De yngre barnen äter från djupa porslinstallrikar med sked och dricker ur plastmuggar med eller utan pip. De äldre barnen äter ur djupa porslinstallrikar med gaffel och dricker ur glas. Vi använder matlapp vid behov. De vuxna delar ut maten, barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi matramsan. Varje dag har sin egen matramsa på ett paffkort med olika färger för varje veckodag.

På daghemmet är varje grundvårdssituation samtidigt en undervisnings-situation. Barnen uppmuntras i positiv anda.

3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran

Som fostrare vill vi stöda barnets inlärningsprocess genom att vara lyhörda för barnets känslor och emotionella välbefinnande. Barnets behov till att stundvis vara mindre social bör beaktas. På daghemmet erbjuder vi då barnet en möjlighet till skapande verksamhet i smågrupp eller enskilt, möjlighet till att leka ensam, läsa bok med en vuxen eller annars ha en ensam stund tillsammans med en vuxen. Vi lyssnar på barnet och erbjuder möjlighet till åldersenlig verksamhet så att barnet kan välja, göra initiativ, undersöka och ge uttryck för sina tankar på ett tryggt sätt. Vi strävar efter en positiv inlärningsmiljö. Fostrarens uppgift är att planera verksamheten och ta i betraktande den aktuella barngruppens behov. Fostraren uppmuntrar barnet till initiativrikedom så att barnet gläds över sina färdigheter. Fostraren är engagerad i sitt arbete och har förmåga att reagera på barnets känslor och behov.

3:4 Inlärningsmiljön

Vi utnyttjar både gården, skogen och parken beroende på barnets ålder och behov. Vi erbjuder material och redskap som är lämpliga för barnet. Tryggheten beaktas. En välplanerad inlärningsmiljö gynnar verksamhet i mindre grupper. Vi beaktar faktorer i anslutning till barnets hälsa och övriga välbefinnande. Regler är en trygghetsfaktor. Vår gård är varierande och erbjuder olika slags aktiviteter. Inomhus erbjuder vi utrymmen för både vila och aktivitet. Barnens arbeten ges synlig plats i de olika rummen.

3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran

Språket är ett redskap för kommunikation. Förmågan till språk är en förutsättning för inlärning. Språket är ett betydelsefullt element när barnets tankefunktioner utvecklas. Ett barn behöver en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera. I samband med de dagliga rutinerna lär sig småbarn ett språk som ansluter sig till olika situationer. Barn har en naturlig benägenhet att leka med språk. Ramsor, sagor, sånger och berättelser stöder barnets språkinlärning. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. Dialogen betonas vid primärvårdssituationer, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner.

Vår målsättning är att ha en diskussion med varje barn alla dagar. Speciellt uppmärksammar vi de barn som har ett svagare språk och uppmuntrar dem till samtal. Med dessa barn har vi en egen samling en gång i veckan, som går ut på att öva språket genom att bl.a. spela och rimma. Vi arbetar också aktivt med de tvåspråkiga barnen. För de yngsta barnen är vi lyhörda och försöker tolka deras begynnande språkutveckling.

Vi läser dagligen sagor, barnen är med och påverkar vilka sagor vi läser. Sagorna läses i små grupper och sagorna är anpassade till barnens ålder, en gång i veckan har vi en gemensam sagostund. Barnen har fri tillgång till böcker. Vi har anpassat vårt dagliga program så att en vuxen finns tillgänglig att läsa sagor för barnen i vår läsvrå.

På stora sidan har vi boknycklar i användning, varje barn får i tur och ordning hem en nyckel och hämtar en egen bok till daghemmet, barnet berättar i samlingen om varför han eller hon hämtat just den boken till daghemmet, sedan läser vi sagan under samlingen. Om barnen hämtar egna finska böcker till daghemmet eller vi har böcker utan text så får barnet under en samling berätta med egna ord innehållet i boken. Barnen tycker om att hämta sina böcker och lyssna på dem tillsammans med sin grupp. Personalen planerar tillsammans sagostunden utgående från årstider och traditionella händelser.
Vi besöker månatligen biblioteket i små grupper. Barnen får lära sig hur ett bibliotek fungerar, hur man lånar och behandlar böcker. Barnen får också låna böcker till daghemmet. Personalen lånar böcker via nätet och får på detta sätt ett större utbud på böcker.
Vi tipsar föräldrarna om böcker som de kan läsa hemma och om hur viktig sagostunden är hemma när det gäller att stärka barnets språk.

Vi har i användning veckans bokstav, vi använder krittavlan och skriver en ny bokstav/ vecka, barnen får komma med förslag till bilder som ritas på tavlan som börjar på veckans bokstav, barnens namn skrivs också på tavlan.
Vi har temateckningar där vi dokumenterar barnens berättelse om bilden, barnen får själv skriva sina namn på teckningarna, barnen får själv stansa hål i teckningarna och sätta in dem i sina egna namnförsedda mappar.
Sång, rytm och musik ingår i våra samlingar, vi använder oss av bildförsedda sångkort och musikinstrument. Barnen får vara med och välja vilka sånger som skall sjungas.

Vi använder också en sagopåse med djur, barnen får turvis ta ett djur från påsen, berätta vad det är för djur och var det bor och vad det äter och vilken färg djuret har. Vi har även en sånglåda var sångens tema finns som figurer.
Vi använder oss av ett dagsschema som bildform, så att barnen får en bättre tidsuppfattning över dagen.

Vi använder oss av många olika spel på vårt daghem, vi har anpassat vårt dagsprogram så att vi dagligen kan ha spelstunder i smågrupper tillsammans med en vuxen. Det finns många olika spel som utvecklar barnets språk. För de äldsta barnen finns det spel med siffror, bokstavsspel och pussel, dessa förbereder barnen för kommande förskolan.

På lilla sidan stöder vi barnens språkutveckling genom både ledda sagostunder och sagoläsning som sker på barnets egna initiativ. I lekrummet har barnen fri tillgång till böcker som barnen kan läsa i själva eller tillsammans med personalen. Böckerna som finns tillgängliga lämpar sig för barn i olika skeden av sin språkliga utvecklig, det finns allt från pekböcker till bilderböcker med text. Barnen är indelade i små grupper enligt åldern under en del av veckans samlingar, då läser vi speciellt sagor som motsvarar barnens ålder och utvecklingsnivå. Under samlingarna använder vi oss också av rimkort. Rimkorten finns i kuvert med olika färger och mönster, detta möjliggör även övning i att känna igen färger och former. Likaså använder vi ”fiske”, där barnen får mäta fiskar med olika mönster och färger och på fiskens andra sida finns rim, uppgifter som övar munmotoriken osv. Språket övas också i samband med sångstunderna. Vi använder oss av sångkort och sjunger olika sånger enligt teman och årstider. Då övas barnets ordförråd i anslutning till det aktuella temat. Vid maten läser vi matramsor. Varje veckodag har sin egen matramsa som finns på ett kort; alla kort har sin egen färg. Alla barn har sin egen symbol som markerar barnets skåp, handduk och sittplats vid samlingen. I samband med symbolen finns även en namnlapp, som hjälper barnet att lära sig att känna igen sitt eget namn i skrift.

Vårt språkstöd Johanna Karlsson har deltagit på våra föräldramöten och våra fortbildningsdagar. Hon inspirerar oss och ger goda råd i hur vi kan använda språket i vårt dagliga arbete med barnen. Som arbetsredskap använder vi oss av ”Språkstrategi för dagvården”. År 2011 arbetar vi med block tre, språkutvecklande miljö. Vi är med i ett samarbetsprojekt för daghem, bibliotek och kulturcentralen i Helsingfors. Vi besöker själva biblioteket och köper också regelbundet nya böcker. Personalen får fortbildning angående språkets betydelse och alla möjligheter som vi kan få genom vårt samarbete via kulturcentralen, vi besöker också regelbundet teatrar som ordnas.

3:6 Barnets sätt att fungera

Småbarninlärning baserar sig på det barnen har tidigare upplevt och lärt sig. Barnen är sociala, ivriga och nyfikna. Barn lär sig hela tiden i samverkan med varandra och vuxna i olika miljöer och tillfällen.

Småbarn (0-6 år) har ett helhetsbaserat tänkande. Först i sexårsålder har barnet kapacitet att sortera erfarenheter med hjälp av begrepp.

3:6:1 Barnets lek

Hos oss är leken viktig. Barnet lär sig medan det leker. I sina lekar använder barnet allt det som det har sett, hört och varit med om. Barnet härmar och skapar nytt när det leker. Via leken bearbetar barnet sina känslor och förstår världen omkring sig. För barnens fria lek ges tid och rum. Vi visar att vi uppskattar barnets lek. Vi förstår lekens betydelse för barnets fantasi och utveckling av empati, språk och intelligens. Vi observerar och deltar i leken. Vid behov avbryter vi vuxna urartad lek för att ge gränser och skapa trygghet. Lekmaterialet cirkulerar. Vi tillåter kontinuitet. Leken kan och bör få fortsätta vid ett senare tillfälle. Städade och rediga utrymmen inbjuder till lek. Barnen leker ibland i små grupper i olika rum och ibland i större grupper i samma rum, beroende på vilken lek de väljer att leka.

Barnen har tillgång att bygga med stora och små legoklossar, träklossar, och andra byggsatser. Barnen kan också leka med bondgård och dess djur och med riddarborgar och övriga leksaker. Barnen kan leka rollekar med utklädningskläder som inspirationskälla. På daghemmet finns en läkarväska som ger upphov till sjukhuslekar, där barnen har möjlighet att i leken återuppleva t.ex. sina rådgivningsbesök. Daghemmets bord och stolar samt kuddar och filtar används som byggmaterial i varierande lekar. På daghemmet finns dockor och lekkök som erbjuder en naturlig miljö för hemlekar. Med hjälp av butiksleksakerna kan barnen via leken lära sig att använda pengar och räkna. Barnen får dagligen hämta egna leksaker med till daghemmet.

Ute kan barnen använda sig av sandleksaker, vattenleksaker, stora och små bilar, skottkärror, hopprep, fotbollar mm och vintertid av pulkor, plogar samt stora spadar mm.

Vi strävar efter att anskaffa leksaker av hög kvalitet. På gården har barnen möjlighet att leka i sandlådan, gunga med traditionella gungor och gunghästar, åka rutschbacke och klättra i klätterställningen. Dessutom erbjuder naturen på gården möjlighet att leka i varierande miljö; bergsklack, sandplan och kring träden vid klätterställningen.

3:6:2 Fysisk aktivitet

Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och en sund tillväxt. Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och lär sig nytt. Fysisk aktivitet innebär också fart och upplevelser. Fysisk aktivitet skall vara en del av barnets vardag. Barn som rör sig litet skall uppmuntras till ökad fysisk aktivitet. Regelbunden, handledd fysisk aktivitet är viktigt för barnets utveckling. När aktivitet på ett motoriskt plan införlivas i verksamheten och i undervisningen förbättras barnets möjligheter att lära sig. Vi bejakar barnets behov till både fri lek och ledd fysisk aktivitet. Vi erbjuder mångsidiga årstidsbetonade aktiviteter. Vår gård, parken och skogen erbjuder varierande fysiska utmaningar som gynnar både fin- och grovmotoriken.

På stora sidan har vi ledda gymnastik- och dramastunder i små grupper, barnen är med och påverkar gymnastik och dramaprogrammet. På våren och hösten har vi fysisk fostran i lekparken och i mulle- och knytteskogen. Lekparken som finns i vår omedelbara närhet besöker vi ibland i större, ibland i mindre grupper, där har barnen tillgång till många olika fysiska aktiviteter. Vintertid åker de äldre barnen skridskor på parkens skridskobana. Till skogen går vi regelbundet i små grupper. I skogen kan barnen leka fritt, hoppa, klättra, bygga, upptäcka och utforska.

Barnen på lilla sidan får tryggt sitt rörelsebehov tillfredställt på vår egen gård. Ibland gör vi små utfärder till närskogen. Vi har också ledda rörelse och rytmik stunder regelbundet under hösten och vintern. Verksamheten sker i smågrupper. Barnen får röra sig i takt till musik, dansa med scarfar, rutscha i rutschbanan, hoppa trampolin och gunga med en pargunga mm.
 

3:7 Innehållsmässiga inriktningar

De centrala ämnesområdena matematisk-, naturvetenskaplig-, estetisk-, etisk- och religionsanknuten inriktning kompletterar och bygger på varandra i verksamheten inom småbarnsfostran. De olika ämnesområdena ökar barnets förståelse för omvärlden. Vi arbetar med de olika inriktningarna utgående från barnens utvecklingsnivå och ålder.

3:7:1 Matematisk inriktning

Den matematiska inlärningen ingår i de flesta av de dagliga aktiviteterna. Förutom den planerade matematiska verksamheten såsom spel, pussel, sagor, sånger, räkneramsor och lekar samt vid samlingen, så ingår också räknandet i de dagliga grundvårdssituationer.

3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning

Barnen uppmuntras att iaktta sin omgivning. Genom de temainriktade aktiviteterna såsom skapande verksamhet, samling, sagor, lekar, samtal och sånger lär sig barnet om årstider och fenomen i naturen. I daghemmets mulle- och knytteskola som genomförs i den närliggande skogen får barnen konkreta naturupplevelser. Mulleverksamheten leds av en vuxen med mulleledarutbildning.

Vi går till knytteskogen med våra 3-4 åringar. Vi går till skogen i alla väder och besöker varje gång samma ställe. Vi börjar stunden i skogen med att sjunga några djursånger eller ha en teater med hjälp av material vi hittat i skogen. Därefter äter vi vägkosten barnen tagit med sig hemifrån. Efter matpausen får barnen leka fritt. Då har de möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen.

Till mulleskogen går vi med våra 5-6 åringar. Vi går till skogen i alla väder och besöker varje gång samma plats i skogen. Stunden i skogen inleder vi med en naturinriktad temastund. Vi kan t ex prata om lövträd, vattnet eller myror. Det är den vuxna som väljer temat men med sina frågor formar barnen temats riktning. Efter att barnen har ätit den vägkost de haft med sig hemifrån är det dags för fri lek. Då har barnen möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen. Vi lär barnen att värna om naturen. Vi bär med allt plastskräp från skogen tillbaka till daghemmet medan det som går att kompostera lägger vi i vår kompostgrop i skogen.

3:7:3 Estetisk inriktning

Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur, konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten. Vi tycker det är viktigt att barnen får uttrycka sig genom skapande verksamhet: måla, klippa, limma, modellera och rita.

Vi planerar verksamheten enligt tema och årstider. Det som barnen skapar ger upphov till diskussioner och beundran. Vi uppmuntrar föräldrarna att se barnens konstverk. Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande. Årstidsväxlingar, skogspromenader, besök på teatrar och när vi på daghemmet får besök av olika konstnärer fungerar det som impulser för den estetiska fostran.

Hos oss är sången den främsta musikinspirationen och barnen tycker om att delta i de gemensamma sångstunderna. I de dagliga samlingarna kombineras både sång och sagor. När barnen har skapande verksamhet lyssnar vi ofta på musik. Barnen sjunger också i sina lekar både inne och ute. Vissa sånger planerar vi in i verksamheten enligt temat och årstider. Vid daghemmets julfester och vårfester uppträder barnen med ett sångprogram som de planerat tillsammans med de vuxna.

3:7:4 Etisk inriktning

Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnet i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld. För oss är det viktigt att barn erbjuds de vuxnas stöd till att lösa konflikter och bearbeta det som har hänt. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barn att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder handdockor och sagoböcker.

Barnen uppmuntras till tolerans och hjälpsamhet. De äldre barnen hjälper de yngre, ibland hjälper de också oss vuxna och vi visar vår uppskattning. Jämlikhet, kärlek och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Samarbetet med föräldrarna och andra vuxna är av största vikt.

3:7:5 Religionsanknuten inriktning

Vi följer det finländska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål.

Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet. Vi har samarbete med den svenska närförsamlingen. Andra religioner och synsätt beaktas.

4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd

Föräldrarnas och personalens observation av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Tillsammans med föräldrarna och andra samarbetspartner diskuterar personalen om barnets särskilda behov. Förminskad barngrupp eller assistent kan komma ifråga som en del av barnets individuella rehabiliteringsplan. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren stöder personalen i det dagliga arbetet med barn med specialbehov. Alla barn har en egen plan för barnets individuella vård och fostran, som görs upp i samarbetet mellan föräldrarna och egenvårdaren. Alla barn har en egenvårdare som i första hand ansvarar att barnets behov blir sedda och bemötta.

5. Dagliga rutiner

Dagsordning
7.00 Daghemmet öppnar (vid behov 6.15). Barnen tas emot på lilla sidan.
8.15 Frukost
9.00 Uteaktiviteter / skapande verksamhet / rörelse och rytmik
10.30 Sång-lek-sagosamling i mindre grupper
11.15 Lunch
12-13 Vila, saga, lugn stund
13-14 Skapande verksamhet, rollekar, bygglekar, spel och pussel
14.15 Mellanmål
15.00 Utevistelse
17.30 Daghemmet stänger

5:1 När barnet kommer och går

Barnets trygghet säkras av att den vuxna lämnar barnet till personalen. Personalen stävar efter att skapa en varm och välkomnande atmosfär när barnet kommer till daghemmet. Vi möter barnet när det kommet till daghemmet och välkomnar barnet genom att säga ”godmorgon”. Samtidigt skapas ett tillfälle till samtal mellan de vuxna. Vi startar morgonen med att alla samlas på Fjärilarnas avdelning där det är tryggast för de yngsta barnen att starta sin dag.

När barnet avhämtas kommer vårdnadshavaren in till daghemmets gård. Vi tackar barnet för dagen genom att ta i hand och säga ”tack för idag”. För de vuxna finns då ett tillfälle för samtal och personalen berättar om hur barnets dag har varit. Barnet och föräldrarna avlägsnar sig tillsammans genom porten, inget barn lämnar daghemmets gård utan en vuxen.

5:2 Måltider

Maten tillverkas i daghemmets egna kök av en kokerska. Palmia ansvarar för daghemmets matservice. Specialdieterna och allergierna tas i betraktande. Vi följer Palmias matlista för daghem.

Vi strävar efter att äta i lugn och ro. De vuxna äter tillsammans med barnen och fungerar som rollmodeller via sitt eget exempel. Matsituationerna utgör en viktig pedagogisk stund där de vuxna och barnen ges möjlighet till en dialog i ett naturligt sammanhang. Barnen får öva sig i gott bordsskick och uppmuntras att smaka på den mat som bjuds.

5:3 Hygien

Handhygienen är viktig på daghemmet för att förminska smittorisken. Barnen tvättar sina händer tillsammans med föräldrarna på morgonen när de kommer till daghemmet. Dessutom tvättas händer före och efter alla måltider, efter toalettbesök och även när vi kommer in från gården. Barnen har egna handdukar på toaletten. Dessutom har barnen på stora sidan egna vattenmuggar.

Barnens får en xylitolpastill efter varje måltid. Föräldraföreningen har hand om anskaffandet av pastillerna.

Alla barn som sitter på potta har en egen potta med namnlapp. Om barnet använder blöja hämtar föräldrarna blöjor till daghemmet.

Vi uppmuntrar och stöder barnen att själva klara av sin hygien.

5:4 På- och avklädning

Vi uppmuntrar barnen att själva klä av och på sig. De vuxna hjälper barnen vid påklädningen enligt barnets behov och ålder. De vuxna kontrollerar att barnen är klädda enligt vädret. Barnen lär sig att hålla reda på sina egna kläder. Kläderna som barnen använder på daghemmet skall vara märkta med barnet eget namn för att barnen och personalen skall lättare känna igen dem. Barnen har egna klädskåp som innehåller bl.a. innetossor och reservkläder.

I tamburen finns knaggar för galonkläder, ställningar för skor och stövlar samt korgar för vantar och mössor. Våta kläder märks med namngivna klädnypor och torkas i torkskåp.

5:5 Vila

Efter lunch har vi en vilostund för alla, de trötta barnen har en möjlighet att sova. Alla barn har en egen sovplats, många har med sig ett sovdjur hemifrån. I vilan varierar vi mellan saga, sagokassett och lugn musik. Då vilan börjar är alla vuxna i sovrummet. Barnens trygghet säkras genom att en vuxen stannar i sovrummet tills barnen stiger upp.

5:6 Utevistelse

Utevistelsen hör till den dagliga verksamheten. Barnen uppmuntras till fysiska aktiviteter i form av utelekar på gården samt park- och skogsbesök. Årstidsväxlingar erbjuder möjlighet till olika aktiviteter. Varma årstider möjliggör bl.a. vatten- och sandlek, medan vintertiden erbjuder t.ex. snölekar, pulka- och skridskoåkning.

6. Vi fostrar tillsammans

6:1 Hembesök

Egenvårdaren från daghemmet och föreståndaren gör ett hembesök ca
1-2 veckor före barnet börjar på dagis. Uppfostringsgemenskapen får sin början i hembesöket då personalen, barnet och föräldrar får bekanta sig med varandra i barnets hemmiljö.

6:2 Invänjning

Invänjning betyder att barnet tillsammans med någon av föräldrarna successivt vänjs vid den nya miljön och sin egenvårdaren. Under invänjningen ökar man gradvis tiden då föräldrarna går ifrån sitt barn. Detta sker individuellt för varje barn utgående från barnets behov och hur den anpassar sig till den nya miljön . Egenvårdaren kommer överens tillsammans med föräldrarna när de första gången går ifrån barnet och i vilken takt invänjningen framskrider. Egenvårdaren och föräldrarna har goda möjligheter att skapa ett bra samarbete under invänjningsdagarna. Egenvårdaren har ett inledande samtal med föräldrarna under invänjningsperioden. Under invänjningstiden lär egenvårdaren känna barnet och dess särdrag under trygga omständigheter ur barnets perspektiv när föräldrarna är med barnet. Under invänjningstiden blir föräldrarna också insatta i hur daghemmet fungerar.

Vi rekommenderar två veckors invänjning för barn under tre år, en eller två veckor för barn över tre år.

6:3 Fostringsgemenskap

Med fostringsgemenskap inom småbarnsfostran avses att föräldrar och personal går in för att gemensamt engagera sig i och stödja barnets fostran, utveckling och inlärning. Föräldrarna bär i första hand ansvar för barnets fostran. Personalen stödjer sig på sitt yrkesmässiga kunnande och sina insikter i sammanhanget, de ansvarar också för att skapa förutsättningar för fostringsgemenskap och för samarbete.

Föräldrarnas önskemål beaktas genom aktiv dialog i daghemsvardagen och de samtal egenvårdaren har årligen med föräldrarna samt övrig feedback. Föräldrarna får vartannat år svara på en Helsingfors stads enkät om dagvården. Svaren fungerar som grund för planering av verksamheten.

Samtalsutrymme skapas också via tamburkontakt, telefonsamtal och föräldrasammankomster som t ex föräldramöten och fester.

6:4 Planen för småbarnsfostran

Vårdplanen görs upp tillsammans med föräldrar i samband med att barnet börjar på dagvård. Syftet med en plan för varje enskilt barn är att beakta barnets individualitet och föräldrars åsikter och uppfattning när verksamheten läggs upp. Planen gör det möjligt för personalen att fungera konsekvent och att beakta barnets individuella behov. Vårdplanen uppdateras regelbundet tillsammans med föräldrarna.

6:5 Samarbetspartner

Småbarnsfostran av högtstående kvalitet gynnas av samarbete med olika parter. Vi samarbetar med specialbarnträdgårdsläraren, språkstödet, talterapeuter, Folkhälsan, familjerådgivningen, familjelinjen, barnrådgivningen, granndaghemmen, barnskyddet och församlingen.

7. Mångkulturella barn

Vi tar i beaktande det enskilda barnets kulturarv och stöder barnets integration till det finländska samhället. De olika religionerna möts med respekt och föräldrarnas önskemål angående religiös fostran, matvanor beaktas enligt möjligheter.

Vi kommunicerar med de mångkulturella barnen även utan gemensamt språk med hjälp av t ex miner och gester medan barnets språkinlärning uppmuntras. Kommunikationen stöds av bildkort för t.ex. mat, vila, påklädning, strumpor, ledsen, glad.

8. Utvärdering av "Plan för småbarnsfostran"

Planen för småbarnsfostran ”Vasu” (fi. varhaiskasvatussunnitelma) uppdateras och utvärderas årligen när vi har planeringsdagar och  vid andra planeringstillfällen.