Daghemmet Lasse-Maja

VERKSAMHETSIDE:

• Vår verksamhet präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet
• Verksamheten som vi planerar tillsammans med föräldrarna utgår från barnens och föräldrarnas behov
• Vi är en yrkeskunnig personalgrupp som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrar
• Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva individer med stark självkänsla

MÅLSÄTTNINGAR:

• Vi vill ge barnen en trygg och lekfull miljö - leken utgör grunden i barns utveckling
• Vi vill att barn lär sig att umgås med andra och att de accepterar olikheter bland människor
• Vi skapar förutsättningar för trygghet, välbefinnande och tillhörighet genom relationer till fostrare, andra barn och föräldrar
• Vi vill erbjuda barnen tillfällen till att upptäcka, pröva, lära sig och uttrycka sig
• Vi vill främja det svenska språket och den finlandssvenska kulturen
• Vi vuxna ska lyssna, ge stöd och låta barnen vara med och forma vår verksamhet

FÖRUNDERVISNINGENS LÄROPLAN FÖR DAGHEMMET LASSE-MAJA

VERKSAMHETSMILJÖ


Daghemmet Lasse-Maja är beläget  i norra Haga, Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade daghemsgården har gungor, rutschbana, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Huset är 393 m2 och har ljusa rum och inredningen går i pastellfärg och trä.

Personalgruppen verksamhetsåret 2009-2010 består av två barnträdgårdslärare, en socionom och 3 barnskötare. Daghemmet har en egen kokerska och maten tillreds i eget kök. Daghemsbiträdet städar och jobbar i barngruppen.

Personalen fortbildar sig genom att delta i kurser, bl.a. har alla första hjälp-utbildning. Vi fungerar därtill som praktikplats för studerande från olika läroanstalter.

Vi samarbetar med: spec.btl, fam.rådgivning, Folkhälsan,  granndaghem och församlingen. Vi besöker lekpark och skogen.

VÄRDEN OCH VISIONER

Vi uppmuntrar barnen till självständigt  tänkande och möter dem som jämnställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självkänsla. 
Vårdmiljön som utgör grunden för dagvårdsfostran bör vara trygg och hälsosam.

Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden.

VERKSAMHETSIDÉN

Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är de centrala i vår verksamhet.

VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamheten planeras utgående från barnens ålder och behov och personalens kunnande. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får erfara växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete.

Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får de upplevelser som berikar deras utveckling genom de ledda aktivitetsstunderna och de små arbetsuppgifterna. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten.

MÅL, INNEHÅLL OCH VERKSAMHETSFORM

Det allmänna målet för dagvårdsfostran är att stöda och samarbeta med föräldrarna. Den helhetsbaserade förundervisningen ställer barnets utveckling och välfärd i centrum.

Social fostran

Barn behöver olika människor att samarbeta med för att utvecklas mångsidigt. Barn möts med respekt, omsorg och medkänsla och de övar sig i att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt, samt att ta ansvar. Att vara en i gruppen främjar barns tankar, känslor och sociala kompetens. Det uppnås genom primär vård, samtal, lek, regler, små arbetsuppgifter och turtagande. Därtill påverkas den sociala inlärningen av vuxenrelationer, samvaro och miljö. Genom dagliga rutiner, såsom måltider klädsituationer och vila förstärks barnens sociala kompetens. Leken är helhetsundervisningens bas. Vi strävar efter att ge barnen lustfyllda inlärningssituationer i smågrupper.

Varje barn har en egenvårdare. Egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök om så önskas ca 1-2 veckor före barnet börjar på daghemmet.
Uppfostringsgemenskapen får sin början vid hembesöket, då personalen
barnet och föräldrarna  får bekanta sig med varandra i barnets hemmiljö.



Invänjning, vi rekommenderar två veckors invänjning för barn under 3 år, en
eller två veckors invänjning för barn över 3 år. Invänjning betyder att barnet tillsammans med någon av föräldrarna successivt vänjs vid den nya miljön. Under invänjningstiden blir föräldrarna insatta i hur daghemmet fungerar.


Fysisk fostran

Förundervisningen  förmedlar attityder, kunskaper och färdigheter som hänför sig till hälsa och välmående. Barnets fysiska välbefinnande främjas genom god primär vård, hälsosam kost, tillräcklig utevistelse och vila.

Barnets dagliga rörelsebehov tillgodoses och barnet stöds i sin fin- och grovmotoriska utveckling. Barnet uppmuntras också till renlighet.
Rörelse framgår bl a i form av utelekar på gården,lekparkbesök, mulle och knytteverksamhet, boll-lek och sång,dans-dramalekar och gymnastik.
'

Emotionell fostran

Den första kontakten med daghemmet är viktig. Vi vill göra daghemsstarten till en positiv upplevelse för barn och föräldrar. Kontakten som etableras gynnar det fortsatta samarbetet och därmed barnets välbefinnande.

Genom samvaro och lek övar sig barnet att uttrycka känslor och att behärska dem. Som en i gruppen får barnen erfarenheter som hjälper dem att känna öppenhet, medkänsla och respekt för andra människor och naturen.
Regler och rutiner inger barnet trygghet. Den egna integriteten stärks av t ex egen säng, eget skåp, egen matplats och sovdjur.

Religiös fostran

Vi följer det finska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål.

Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet.

Vi har kontakt med den svenska närförsamlingen  bl a vid jul och påsk. Vi tar hänsyn till andra religioner och synsätt.

Etisk fostran

Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnen i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld.

Barnen uppmuntras till tolerans , hjälpsamhet och jämlikhet. Kärleken och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Stegvis metoden lär barnen att känna empati, som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker.

För barnet är samarbetet med föräldrarna och andra vuxna av största vikt.

Estetisk fostran

Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur, konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, sång, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten.

Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande.

Årstidsväxlingar, skogspromenader och besök på teater och museum fungerar som impulser för den estetiska fostran.

Intellektuell fostran

Barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje samt öppna och frågande attityd till omgivningen stimuleras. Vi vägleder och uppmuntrar barnen till att göra iakttagelser och till att utveckla deras språk, tanke och minne i enighet med deras utvecklingsnivå. Matematiska färdigheter skapar en grund för kunskap om och förståelse för verkligheten.

Leken är barnens sätt att lära sig, undersöka och inhämta kunskap samt bearbeta känslor och behärska världen. I leken bearbetas nya upplevelser på basen av tidigare inlärda kunskaper och erfarenheter. Drivkraften till leken är barnens fantasi.

Vi lyssnar på barnen och besvarar deras frågor. Vi fäster uppmärksamhet vid att höja barnens språkliga beredskap genom begreppsbildning och utvidgning av ordförrådet. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. Helsingfors stads projekt Bokbiten som vi deltar i ger oss tips om nya böcker och om olika kulturevenemang m m.

Dialogen betonas vid varje primärvårdssituation, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner.
Vi arbetar med temainriktad verksamhet som utgår från barnens intresse.

UTVÄRDERING

Läroplanen är föränderlig och utvecklingsbar.

Det är viktigt att man tillsammans reflekterar över hur man lyckas och varför. Feedback från barnen och  föräldrarna utgör basen för utvärderingen av verksamheten liksom individuella vård- och rehabiliteringsplaner som gjorts upp tillsammans med barnens föräldrar.

Förundervisningen skall förbereda barnen inför skolan och livet.


 

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEM
LASSE-MAJA
2009-2010

Grunderna för planen för småbarnsfostran

INNEHÅLL

1. Presentation av daghemmet
1:1 Barngrupperna
1:2 Personalen
1:3 Verksamhetsmiljön

2. Värden och visioner
2:1 Verksamhetsidén
2:2 Verksamhetsprinciper
2:3 Värderingar

3. Genomförande av småbarnsfostran
3.1 Barnets välbefinnande är det centrala
3:2 Vård fostran och undervisning som en helhet
3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran
3:4 Inlärningsmiljö
3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran
3:6 Barnets sätt att fungera
3:6:1 Barnets lek
3:6:2 Fysisk aktivitet

3:7 Innehållsmässiga inriktningar
3:7:1 Matematisk inriktning
3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning
3:7:3 Estetisk inriktning
3:7:4 Etisk inriktning
3:7:5 Religionsanknuten inriktning

4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd

5. Dagliga rutiner
5:1 När barnet kommer och går
5:2 Måltider
5:3 Hygien
5:4 På- och avklädning
5:5 Vila
5:6 Utevistelse
6. Vi fostrar tillsammans
6:1 Hembesök
6:2 Invänjning
6:3 Fostringsgemenskap
6:4 Planen för småbarnsfostran
6:5 Samarbetspartner

7. Mångkulturella barn

8. Utvärdering
 

1. Presentation av daghemmet

1:1 Barngrupperna

Vi har två grupper:
Humlan med barn i åldern 3-5
Fjärilen med barn i åldern 1-3
På daghem Lasse-Maja erbjuds ingen förskoleundervisning.

1:2 Personalen

Personalgruppen består av:
Två barnträdgårdslärare varav en är daghemsföreståndare
En socionom
Tre barnskötare
Kokerska
Städbiträde

Vid behov har vi tillgång till reservpersoner.

Därtill fungerar vi som praktikplats för studerande från olika läroanstalter.

1:3 Verksamhetsmiljön

Daghem Lasse-Maja är beläget i norra Haga, Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade gården har gungor, rutschbana, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Gården är gemensam för alla.

Stora sidan består av ett matrum, lekrum, sovrum, toalett och tambur. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet, samt när vi har pedagogiska stunder i form av pussel och spel och för roll-lekar i små grupper. I lekrummet leker barnen fritt, ibland i små grupper, ibland i större grupper. Rummet använder vi också till ledda sång- lek- och sagostunder för den yngre gruppen och när vi har gemensamma samlingar. I sovrummet har vi förutom vilostunden, ledda sång- lek och sagostunder för den äldre gruppen, samt drama och gymnastik för alla i små grupper, men också möjlighet till lekstunder.

Lilla sidan består av matrum, sovrum, lekrum, tambur och toalett. I lekrummet kan barnen leka fritt. Rummet använder vi också vid ledda sång-, lek- och sagostunder. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet. Vi delar ofta in barnen i små grupper och har verksamhet i båda rummen.

2. Verksamhetsidé, värderingar och centrala mål

Det allmänna målet för daghemsfostran är att stöda och samarbeta med föräldrarna för barnets bästa. Den helhetsbaserade småbarnsfostran ställer barnets allsidiga utveckling och välfärd i centrum.

2:1 Värden och visioner

Vi uppmuntrar barnen till självständigt tänkande och möter dem som jämställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självuppfattning och därmed stöda deras självkänsla. Vårdmiljön skall vara trygg och hälsosam. Barn skall skyddas från fysiskt våld och från impulser som inte lämpar sig för dess ålder.

Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden.

2:2 Verksamhetsidén

Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är det centrala i vår verksamhet.

2:3 Verksamhetsprinciper

Utgående från den utbildade personalens kompetens och barnens ålder och intressen planeras verksamheten. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får uppleva växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete.

Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får upplevelser som berikar deras utveckling genom ledda aktivitetsstunder. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten.

3. Genomförande av småbarnsfostran

3:1 Barnets välbefinnande är det centrala

När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna och känner glädje och kan ge sig hän i olika aktiviteter i en lugn och trygg atmosfär. Om personalen bemöter barnet på ett sätt som respekterar barnets individuella behov, personlighet och familjekultur så känner sig barnet jämlikt oberoende av kön eller sin sociala eller kulturella bakgrund.

3:2 Vård fostran och undervisning som en helhet

God vård, fostran och undervisning bildar en helhet som främjar en positiv jaguppfattning hos barnet. Barnets förmåga att uttrycka sig och kommunicera gynnas liksom också barnets förmåga att tänka. Vårdsituationerna och övriga situationer som bygger på växelverkan är viktiga i barnets tillvaro med tanke på barnets uppväxt och inlärning. De små arbetsuppgifterna och barnets egen lek är viktiga element. Vi ansvarar för att barnet dagligen i olika situationer ges möjligheter till inlärning och fostran.

Vi välkomnar barnet till daghemmet genom att ta barnet i hand och säga god morgon, vi vill att barn och föräldrar känner sig välkomna och att någon de känner från personalgruppen finns på plats, vi gör samma sak när barnet hämtas av föräldrar på eftermiddagen, vi tackar för dagen som gått och berättar vad som hänt under dagen. Vi strävar efter att varje dag säga något mera än att dagen har gått bra.

Vid påklädningen uppmuntrar vi barnen att klä på sig själva och stöder dem genom att plocka fram de kläder som behövs.

Vid samlingen diskuterar vi med barnen, lyssnar och ger svar på deras frågor, vi arbetar med temainriktad verksamhet, Stegvis metoden lär barnen att känna empati, som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker. Vid tema-samlingen använder vi oss av sagoböcker och facklitteratur, sånger, rim och ramsor, danser, lekar, drama- lekar, allt enligt årstider och temats innehåll. Barnen påverkar temats innehåll med sina frågor och funderingar och temats innehåll utvecklas på ett för barnen intressant sätt.

Vi tvättar händerna före måltiderna. Vid måltiden är de äldre barnen mathjälpare, de delar ut mat åt barngruppen. Alla barn har sin givna plats vid matbordet. Barnen väntar på att alla fått mat, sen sjunger vi matsången. Vi äter på porslinstallrikar och dricker ur glas. De äldre barnen häller själva upp mjölk eller vatten och om de önskar äta mera hämtar de mat från matvagnen Vi uppmuntrar dem att äta med kniv och gaffel. Vi lär barnen att sitta stilla och vara lugna, men diskussioner vid måltiden är viktiga. Vi uppmuntrar barnen att smaka på alla maträtter. De äldre barnen får också hämta saker från köket som eventuellt saknas vid matbordet. Efter måltiden får barnen xylitolpastiller och tackar för maten.
De äldre för själva bort sina tallrikar, glas och bestick till matvagnen efter maten. Efter måltiden är det dags för vcbesök,samt mun och handtvätt..

På lilla sidan har varje barn sin givna matplats vid matbordet. Vi äter från djupa porslinstallrikar med sked och dricker ur plastmuggar med pip för de yngsta. Vi använder matlapp vid behov. Vi vuxna delar ut maten, barnen väntar på att alla fått mat, sen sjunger vi matsången.
På lilla sidan är varje grundvårdssituation samtidigt en undervisningssituation. Barnen uppmuntras i positiv anda.

Vid skridskoåkningen lär vi barnen att ta på sig skridskorna själva, men vi hjälper vid behov.

I mulleskogen har vi ett naturtema som den vuxna planerat men barnen styr temats riktning med sina frågor.

I knytteskogen är leken viktigast, men även där styr barnens intresse och frågor verksamhetens riktning.

3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran

Som fostrare vill vi binda oss till barnets inlärningsprocess genom att vara lyhörda för barnets känslor och emotionella välbefinnande. Barnets rätt till att stundvis vara mindre social bör beaktas. Vi lyssnar på barnet och erbjuder möjlighet till åldersenlig verksamhet så att barnet kan välja, göra initiativ, undersöka, erfara och ge uttryck för sina tankar på ett tryggt sätt. Vi strävar efter en positiv inlärningsmiljö. Fostrarens uppgift är att planera verksamheten och ta i betraktande den aktuella barngruppens behov. Fostraren uppmuntrar barnet till initiativrikedom så att barnet gläds över sina färdigheter. Fostraren är engagerad i sitt arbete och har förmåga att reagera på barnets känslor och behov.

3:4 Inlärningsmiljön

Vi utnyttjar både gården, skogen och parken beroende på barnets ålder och behov. Vi erbjuder material och redskap som är lämpliga för barnet. Tryggheten beaktas. En välplanerad inlärningsmiljö gynnar verksamhet i mindre grupper. Vi beaktar faktorer i anslutning till barnets hälsa och övriga välbefinnande. Regler är en trygghetsfaktor. Vår gård är varierande och erbjuder olika slags aktiviteter. Inomhus erbjuder vi utrymmen för både vila och aktivitet. Barnens arbeten ges synlig plats i de olika rummen.

3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran

Språket är ett redskap för kommunikation. Förmågan till språk är en förutsättning för inlärning. Språket är ett betydelsefullt element när barnets tankefunktioner utvecklas. Ett barn behöver en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera. I samband med de dagliga rutinerna lär sig småbarn ett språk som ansluter sig till olika situationer. Barn har en naturlig benägenhet att leka med språk. Ramsor, sagor, sånger och berättelser stöder barnets språkinlärning. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. Dialogen betonas vid primärvårdssituationer, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner.

Vår målsättning är att ha en diskussion med varje barn alla dagar. Speciellt uppmärksammar vi de barn som har ett svagare språk och uppmuntrar dem till samtal. Också de tvåspråkiga barnen arbetar vi med aktivt. Vi läser dagligen sagor, barnen är med och väljer vilka sagor de vill höra, ibland har vi gemensamma sagor för en större grupp och ibland läser vi sagan i små grupper. Vi tipsar föräldrarna om böcker som de kan läsa hemma och om hur viktig sagostunden är hemma när det gäller att stärka barnets språk. För de yngsta barnen är vi lyhörda och försöker tolka deras begynnande språkutveckling.

Just nu är vi med i Bokbiten ett samarbetsprojekt för daghem, bibliotek och kulturcentralen i Helsingfors. Bibliotekets böcker byts mellan daghemmen, vi besöker själva biblioteket och köper också regelbundet nya böcker, personalen får fortbildning angående språkets betydelse och alla möjligheter som vi kan få genom vårt samarbete via kulturcentralen ,vi besöker också regelbundet teatrar som ordnas.
3:6 Barnets sätt att fungera

Småbarninlärning baserar sig på tidigare upplevt och inlärt. Barnen är sociala, ivriga och nyfikna. Barn lär sig hela tiden i samverkan med varandra och vuxna i olika miljöer och tillfällen.
Småbarn (0-6 år) har ett helhetsbaserat tänkande. Först i sexårsålder har barnet kapacitet att sortera erfarenheter med hjälp av begrepp.

3:6:1 Barnets lek

Hos oss är leken viktig. Barnet lär sig medan det leker. I sina lekar använder barnet allt det som det har sett, hört och varit med om. Barnet härmar och skapar nytt när det leker. Via leken bearbetar barnet sina känslor och förstår världen omkring sig. För barnens fria lek ges tid och rum. Vi visar att vi uppskattar barnets lek. Vi förstår lekens betydelse för barnets fantasi och utveckling av empati, språk och intelligens. Vi observerar och deltar i leken. Vid behov avbryter vi vuxna urartad lek för att ge gränser och skapa trygghet. Lekmaterialet cirkulerar. Vi tillåter kontinuitet. Leken kan och bör få fortsätta vid ett senare tillfälle. Städade och rediga utrymmen inbjuder till lek. Barnen leker ibland i små grupper i olika rum och ibland i större grupper i samma rum, beroende på vilken lek de väljer att leka.

Barnen har tillgång till att bygga med olika legoklossar, olika träklossar, och andra byggsatser. Lek med bondgård och dess djur, lekar med riddarborg, flygplan, brandbilar och övriga leksaker. Rollekar med utklädningskläder, dockor, läkarväska, kuddar och filtar, daghemmets bord och stolar används också i leken de blir utmärkta kojbyggen, handdockor för teater, butiksleksaker. Barnen kan hämta egna leksaker med till daghemmet.

Uteleksakerna består delvis av sandleksaker, vattenleksaker, stora och små bilar, skottkärror, hopprep, fotbollar mm och vintertid pulkor, plogar, stora spadar mm. Vi strävar efter att anskaffa leksaker av hög kvalitet.

3:6:2 Fysisk aktivitet

Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och en sund tillväxt. Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och lär sig nytt. Fysisk aktivitet innebär också fart och upplevelser. Fysisk aktivitet skall vara en del av barnets vardag. Barn som rör sig litet skall uppmuntras till ökad fysisk aktivitet. Regelbunden, handledd fysisk aktivitet är viktigt för barnets utveckling. När aktivitet på ett motoriskt plan införlivas i verksamheten och i undervisningen förbättras barnets möjligheter att lära sig. Vi bejakar barnets behov till både fri lek och ledd fysisk aktivitet. Vi erbjuder mångsidiga årstidsbetonade aktiviteter. Vår gård, parken och skogen erbjuder varierande fysiska utmaningar som gynnar både fin- och grovmotoriken.

På stora sidan har vi ledda gymnastik- och dramastunder i små grupper, barnen är med och påverkar gymnastik och dramaprogrammet. På våren och hösten har vi fysisk fostran i lekparken och i mulle- och knytteskogen. Lekparken som finns i vår omedelbara närhet besöker vi ibland i större, ibland i mindre grupper, där har barnen tillgång till många olika fysiska aktiviteter. Vintertid åker de äldre barnen skridskor på parkens skridskobana. Till skogen går vi regelbundet i små grupper. I skogen kan barnen leka fritt, hoppa, klättra, bygga, upptäcka och utforska.

De yngsta barnen får tryggt rörelsebehovet tillfredställt på vår egen gård. Ibland gör vi små utfärder till närskogen.

3:7 Innehållsmässiga inriktningar

De centrala ämnesområdena i verksamheten och de innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran kompletterar och bygger på varandra. De olika ämnesområdena ökar barnets förståelse för omvärlden, utgående från utvecklingsnivå och ålder.

3:7:1 Matematisk inriktning

Den matematiska inlärningen ingår i de flesta av de dagliga aktiviteterna. Förutom den planerade matematiska verksamheten såsom spel, pussel, sagor, sånger räkneramsor och lekar, samt vid samlingen, så ingår också räknandet i de dagliga grundvårdssituationer.

3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning

Barnen uppmuntras att iaktta sin omgivning. Genom de temainriktade aktiviteterna såsom skapande verksamhet, samling, sagor, lekar, samtal och sånger lär sig barnet om årstider och fenomen i naturen. Daghemmets mulle- och knytteskola genomförs i den närliggande skogen där barnen får konkretanaturupplevelser.

Vi går till knytteskogen med våra 3-4 åringar. Vi går till skogen i alla väder. Vi går varje gång till samma ställe. Vi börjar stunden i skogen med att sjunga några djursånger. Därefter äter vi den från daghemmet medhavda vägkost. Efter matpausen får barnen leka fritt. Då har de möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen.

Till mulleskogen går vi med våra 5-åringar. Vi går till skogen i alla väder. Vi går varje gång till samma plats i skogen. Stunden i skogen inleder vi med en naturinriktad temastund. Vi kan t ex prata om lövträd, vattnet eller myror. Det är den vuxna som väljer temat men med sina frågor formar barnen temats riktning. Efter att ha ätit den från daghemmet medhavda vägkosten är det dags för fri lek. Då har barnen möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen. Vi lär barnen att värna om naturen. Vi bär med allt plastskräp från skogen tillbaka till daghemmet medan det som går att kompostera lägger vi i vår kompostgrop i skogen.

3:7:3 Estetisk inriktning

Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten. Vi tycker det är viktigt att barnen får uttrycka sig genom skapande verksamhet: måla, klippa, limma, modellera och rita.

Vi planerar verksamheten enligt tema och årstider. Barnens alster ger upphov till diskussioner och beundran. Vi uppmuntrar föräldrarna att se barnens alster. Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande. Årstidsväxlingar, skogspromenader och besök på teatrar fungerar som impulser för den estetiska fostran.

Hos oss är sången den främsta musikinspirationen och barnen upplever en stor sångglädje som bäddar för ett livslångt sångintresse. Vid den dagliga samlingen sjunger vi alltid och också ofta när barnen har skapande verksamhet, när barnen målar med fingerfärg lyssnar vi ofta på musik, gärna sjunger barnen också i leken inne och ute. Vissa sånger planerar vi in i verksamheten enligt temat och årstider. Vid daghemmets julfester och vårfester uppträder barnen med ett av barnen och vuxna tillsammans planerat sångprogram.

3:7:4 Etisk inriktning

Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnet i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld.

Vi uppmanar barn att rätta till en konflikt genom att krama och säga förlåt. De äldre barnen hjälper de yngre, ibland hjälper de oss vuxna och vi visar vår uppskattning.

Barnen uppmuntras till tolerans och hjälpsamhet. Jämlikhet, kärlek och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Samarbetet med föräldrarna och andra vuxna är av största vikt.

3:7:5 Religionsanknuten inriktning

Vi följer det finländska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål.

Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet. Vi har kontakt med den svenska närförsamlingen, vi besöker julkyrkan och församlingens musikledare besöker regelbundet daghemmet och har musik och sångstunder med barngrupperna. Andra religioner och synsätt beaktas.

4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd

Föräldrarnas och personalens observation av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Tillsammans med föräldrarna och andra samarbetspartner diskuterar personalen om barnets särskilda behov. Förminskad barngrupp eller assistent kan komma ifråga som en del av barnets individuella rehabiliteringsplan. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren stöder personalen i det dagliga arbetet med barn med specialbehov.
 

5. Dagliga rutiner

Dagsordning
7.00 Daghemmet öppnar (vid behov 6.15). Barnen tas emot på lilla sidan.
8.15 Frukost
9.00 Uteaktiviteter
10.30 Sång-lek-sagosamling i mindre grupper
11.15 Lunch
12-13 Vila, saga lugn stund
13-14 Skapande verksamhet, rollekar, bygglekar, spel och pussel
14.15 Mellanmål
15.00 Utevistelse
17.30 Daghemmet stänger

5:1 När barnet kommer och går

Barnets trygghet säkras av att den vuxna lämnar barnet till personalen. Personalen välkomnar barnet till daghemmet genom att ta barnet i hand och säga ”godmorgon”, samtidigt skapas tillfälle till samtal mellan de vuxna. Vi startar morgonen med att alla samlas på Fjärilarnas avdelning där det är tryggast för de yngsta barnen att starta sin dag.
När barnet avhämtas kommer vårdnadshavaren in till daghemmets gård. Vi tackar barnet för dagen genom att ta i hand och säga ”tack för idag”. För de vuxna finns då ett tillfälle för samtal. Barnet och föräldrarna avlägsnar sig tillsammans genom porten, inget barn lämnar daghemmets gård utan en vuxen.

5:2 Måltider

Maten tillverkas i eget kök av en kokerska. Specialdieterna och allergierna tas i betraktande. Vi följer Helsingfors stads matlista för daghem. Vi strävar efter att äta i lugn och ro tillsammans med barnen och att visa gott exempel. Barnen får öva sig i gott bordsskick och uppmuntras att smaka på den mat som bjuds.

5:3 Hygien

De äldre barnen sköter om sin tandhygien genom att ta en xylitolpastill efter varje måltid. Föräldrarna hämtar pastiller till daghemmet.
Händer tvättas före och efter alla måltider, efter toalettbesök och även när vi kommer in från gården. Barnen har egna handdukar och vattenmuggar på toaletten.
De barn som använder potta har en egen. Föräldrarna hämtar blöjbarnens blöjor till daghemmet.
Vi uppmuntrar och stöder barnen att själva klara av sin hygien.

5:4 På- och avklädning

Vi uppmuntrar barnen att själva klä av och på sig. De vuxna kontrollerar att barnen är klädda väders enligt. Barnen lär sig att hålla reda på sina egna kläder och märkta kläder underlättar för både barn och personal. Barnen har egna klädskåp som innehåller bl a innetossor och extrakläder.

I tamburen finns knaggar för galonkläder, ställningar för skor och stövlar samt korgar för vantar och mössor. Våta kläder märks med namngivna klädnypor och torkas i torkskåp.

5:5 Vila

Efter lunch har vi en vilostund för alla, de trötta barnen har en möjlighet att sova. Alla barn har en egen sovplats, många har med sig ett sovdjur hemifrån. I vilan varierar vi mellan saga, sagokassett och lugn musik. Då vilan börjar är alla vuxna i sovrummet. Barnens trygghet säkras genom att en vuxen stannar i sovrummet tills barnen stiger upp.

5:6 Utevistelse

Utevistelsen hör till den dagliga verksamheten. Barnen uppmuntras till fysiska aktiviteter i form av utelekar på gården, park- och skogsbesök. Årstidsväxlingar erbjuder möjlighet till olika aktiviteter. Varma årstider möjliggör bl a vatten- och sandlek, medan vintertiden erbjuder t ex snölekar, pulk- och skridskoåkning.
 

6. Vi fostrar tillsammans

6:1 Hembesök

Egenvårdaren från daghemmet och föreståndaren gör ett hembesök ca
1-2 veckor före barnet börjar på dagis. Uppfostringsgemenskapen får sin början i hembesöket då personalen, barnet och föräldrar får bekanta sig med varandra i barnets hemmiljö.

6:2 Invänjning

Invänjning betyder att barnet tillsammans med någon av föräldrarna successivt vänjs vid den nya miljön. Vi rekommenderar två veckors invänjning för barn under tre år, en eller två veckor för barn över tre år. Personalen och föräldrarna har goda möjligheter att skapa ett bra samarbete under invänjningsdagarna. Under invänjningstiden blir föräldrarna också insatta i hur daghemmet fungerar.

6:3 Fostringsgemenskap

Med fostringsgemenskap inom småbarnsfostran avses att föräldrar och personal går in för att gemensamt engagera sig i och stödja barnets fostran, utveckling och inlärning. Föräldrarna bär i första hand ansvar för barnets fostran. Personalen stödjer sig på sitt yrkesmässiga kunnande och sina insikter i sammanhanget, de ansvarar också för att skapa förutsättningar för fostringsgemenskap och för jämlikt samarbete.

Föräldrarnas önskemål beaktas genom aktiv dialog, enketsvar och övrig feedback.

Samtalsutrymme skapas också via tamburkontakt, telefonsamtal ochföräldrasammankomster som t ex föräldramöten och fester.

6:4 Planen för småbarnsfostran

Vårdplanen görs upp tillsammans med föräldrar i samband med att barnet börjar på dagvård. Syftet med en plan för varje enskilt barn är att beakta barnets individualitet och föräldrars åsikter och uppfattning när verksamheten läggs upp. Planen gör det möjligt för personalen att fungera konsekvent och attbeakta barnets individuella behov. Vårdplanen uppdateras regelbundet tillsammans med föräldrarna.

6:5 Samarbetspartner

Småbarnsfostran av högtstående kvalitet gynnas av samarbete med olika parter. Vi samarbetar med special barnträdgårdslärare, talterapeut, Folkhälsanfamiljerådgivningen, familjelinjen, barn rådgivningen granndaghem, barnskyddet och församlingen.

7. Mångkulturella barn

Vi tar i beaktande det enskilda barnets kulturarv och stöder barnets integration till det finländska samhället. De olika religionerna möts med respekt och föräldrarnas önskemål angående religiös fostran, matvanor beaktas enligt möjligheter.

Vi kommunicerar med de mångkulturella barnen även utan gemensamt språk med hjälp av t ex miner och gester medan barnets språkinlärning uppmuntras.

8. Utvärdering

Planen för småbarnsfostran ”Vasu” uppdateras och utvärderas årligen när vi har planeringsdagar eller vid andra planeringstillfällen.